Orsaker till förlossningsdepression

Graviditet, förlossning och amning skapar snabba hormonförändringar i en kvinnas kropp. Hormonförändringarna anses ha en koppling till insjuknande i graviditetsdepression, förlossningsdepression och postpartumpsykos.

Under graviditeten sker hormonproduktionen i moderkakan, och äggstockarna vilar. När moderkakan har lossnat återfår äggstockarna sin funktion så småningom, efter flera månader. Efter förlossningen kan mammans östrogenhalt rasa kraftigt, ända ner till en nivå som motsvarar klimakteriet. Detta gör att serotoninhalten i hjärnan sjunker, vilket i sin tur leder till att humöret sjunker. När nattsömnen samtidigt förändras och stressmängden ökar till följd av livsförändringen, ökar mängden stresshormoner i hjärnan. Detta i sin tur sänker serotoninhalten ytterligare. När dessutom de hormoner som styr amningen håller östrogenhalten nere, är en ond cirkel ofta ett faktum. Samma hormonförändringar sker hos alla mammor och vi vet inte exakt varför vissa insjuknar och vissa inte.

Ibland kan en tidigare depression ligga bakom graviditetsdepressionen, till exempel en depression i yngre år eller en graviditetsdepression. Det kan också finnas ärftlig benägenhet till depression.

Förlossningen kan ha varit traumatisk och därför orsakat en depression. Det är väldigt individuellt hur man upplever en förlossning, och ingen annan kan definiera om förlossningen varit svår eller inte.

En svår förlossning, som inte har bearbetats, kan överskugga föräldraskapet under hela spädbarnstiden. Om upplevelsen besvärar dig så pass mycket att den stör din vardag och hur du kan njuta av babyn och spädbarnstiden, är det bäst att söka hjälp.

Den egna tidiga mammarelationen och problem i den kan vara bidragande orsaker till depression. Att bli mamma kan utlösa en mer omfattande livskris: problem med de egna föräldrarna väcks till liv som ångestladdade känslor.

Livsförändring och relationssvårigheter. När babyn kommer hem förändras livet. Det finns ingen egen tid längre, och det kan uppstå sprickor i parrelationen. De egna föreställningarna om moderskapet kan vara väldigt olika från den verkliga babyvardagen. Många mammor är också väldigt ensamma. Det kanske inte finns någon annan i bekantskapskretsen som har en baby. Släktingarna bor långt borta. Ensamhet, isolering, en känsla av att vara annorlunda och saknad av sociala skyddsnät går hand i hand. Enligt vissa undersökningar mår mamman bättre om mormor eller farmor kan hjälpa till i babyskötseln.

Reportage om Äimä och förlossningsdepression i Yle:s morgon-tv 14 januari 2019 (på finska).

Symtom på förlossningsdepression

Trötthet: Mamman är onormalt trött eller utmattad. Tröttheten försvinner inte efter tillräckligt med vila och sömn.

Sömnsvårigheter: Mamman kan ha svårt att somna eller vaknar tidigt på småtimmarna och kan inte somna om. Eller så sover hon oroligt och osammanhängande. Mamman kan också sova ovanligt mycket.

Ångest och oro: Mamman mår dåligt av ångest som ofta är som värst på morgonen. Hon har svårt att slappna av. Hon känner sig spänd och nervös.

Irritation: Mamman reagerar starkt på motgångar i vardagen. Hon kan till exempel snäsa åt sin partner.

Försvunnen livsglädje: Mammans humör sjunker, skuld- och mindervärdeskänslorna ökar. Negativa tankar och känslor ökar. Hon har svårt att vara glad och komma ihåg bra saker.

Osäkerhet om det egna moderskapet: Mamman tvivlar på sin egen förmåga att ta hand om barnet. Hon kan fundera om hon gör rätt och om hon vågar göra si eller så. Hon kan också oroa sig för att göra fel.

Överbeskyddande moderskap: Mamman är orolig över barnets hälsa, ätande, sovande, huruvida barnet lever eller andas. Mamman har svårt att låta andra ta hand om barnet.

Depression, sänkt humör: Mamman kan vara nedstämd, olycklig och trött hela tiden eller en viss tid på dygnet. Bra och dåliga stunder och dagar skiftar.

Paniksymtom: Paniksymtomen framträder som kraftiga och plötsliga fysiska symtom, till exempel som hjärtklappning, svettning, ångest, snabb andning och nervositet. De kan yttra sig till exempel som torgskräck.

Tvångstankar: Mamman kan till exempel vara rädd för att skada babyn.

Rädslor: Mamman har orealistiska, till situationen sett för starka rädslor. Hon kan till exempel vara rädd för att barnet eller hon själv ska dö.

Förändrad aptit: Mammans aptit kan försvinna nästan helt eller öka märkbart.

Problem på det sexuella planet: Mammans sexlust kan minska märkbart eller försvinna helt, eftersom lustkänslorna försvinner.

Fysiska symtom: Ibland kan en depression inledningsvis visa sig genom olika fysiska symtom. Det kan handla om magproblem, håravfall, lätt feber, nattliga svettningar, illamående eller yrsel. Även huvudvärk, nack- och ryggproblem, smärtor i extremiteterna, bröstsmärtor och problem i matsmältningskanalen kan dölja en depression.

Behandling av förlossningsdepression

Börja söka hjälp här:

• Rådgivningsbyrå
• Läkare eller psykiatriker på offentliga eller privata sidan
• Psykolog, sjukskötare inom psykiatri, senare eventuellt psykoterapeut (med stöd från FPA)
• Psykiatrisk poliklinik eller jourmottagning
• Familjerådgivningsbyrå
• Äimä ry:s kamratstödstelefon, -grupper, -chatt och -mammor
• I svåra situationer ring 112

Förlossningsdepression behandlas oftast genom samtalshjälp (psykolog, sjukvårdare inom psykiatri eller psykoterapeut) eller antidepressiva. Generellt anses att en kombination av samtalshjälp och antidepressiva är en fungerande behandling av deprimerade. Vid lindriga depressioner kan det räcka med enbart samtalshjälp, lätt motion och – tid.

Vid svårare depressioner krävs ofta medicinering för att komma ur den djupaste depressionssvackan.

Var kan man söka hjälp vid förlossningsdepression?

En del av mammorna behöver träffa en psykoterapeut regelbundet under flera års tid. Vem har rätt till rehabiliterande psykoterapi som ersätts av FPA? För att få rehabiliterande psykoterapi som ersätts av FPA krävs bland annat att:

• den sökandes arbets- eller studieförmåga är hotad på grund av psykisk störning
• den sökande har efter den psykiatriska diagnosen haft en vårdrelation som pågått i minst tre månader, inklusive nödvändiga medicinska, psykiatriska och psykoterapeutiska undersökningar och behandlingar.

Den rehabiliterande terapin kan handla om individuell, grupp-, familje- eller parpsykoterapi eller bildkonstterapi. Ersättning för rehabiliterande psykoterapi kan fås högst 80 gånger per år och sammanlagt för 200 gånger. FPA stöder också så kallad kort psykoterapi.

Förlossningsdepression är en sjukdom som går över.

Är detta depression eller något annat?

Vid förlossningsdepression kan även andra psykiska symtom förekomma, såsom ångest, tvångstankar, panikkänslor eller symtom på paniksyndrom. Ibland kan depressionen utvecklas till bipolär sjukdom där, förutom depression, även episoder av hypomani eller mani förekommer.

Ångest: Mamman kan också lida av svår ångest efter förlossning. Vad är då oroande ångest? Babyn ska ju göra föräldrarna överexalterade så de är ständigt på tårna. En liten baby överlever ju inte om föräldrarna inte är alerta. Som värst är mammans ångest överflödig och olidlig.

Det är viktigt att vara medveten om när man ska söka hjälp för ångest. Den viktigaste indikatorn är den egna handlingskraften i vardagen. Är ångesten sporadisk eller lamslår den vardagen? Kan du njuta av babyn? Om situationen är outhärdlig eller babyn känns skrämmande och främmande, kontakta någon instans inom hälsovården omedelbart: en hälsovårdare vid rådgivningsbyrån, läkare, psykolog, psykoterapeut. (Texten baserar sig på en intervju av psykolog Hannele Törrönen.)

Vid manodepressiv sjukdom, dvs. bipolärt syndrom varvas episoder av depression med episoder av hypomani eller mani. Episoderna kan också vara blandade. Mani är en period av förhöjd sinnesstämning där personen känner sig euforisk men kommer lätt i konflikt med sina närstående. Konfliktbenägenhet är med andra ord vanligt vid mani. Hypomani är en lindrigare form av mani som kan jämföras med till exempel berusning eller flowtillstånd. Vid bipolär sjukdom visar sig depression som en period av sänkt stämningsläge som karakteriseras av bland annat ångestfullhet och hopplöshet.

10 frågor om medicinering av förlossningsdepression

Svar ges av docent och MD Antti Ahokas, specialist inom psykiatri

1. Det finns säkert tiotals antidepressiva läkemedel på marknaden. Hur vet läkaren vilket av läkemedlen som passar patienten bäst? Valet av läkemedel är alltid individuellt. Med tanke på hormonella faktorers utlösande påverkan fungerar vissa antidepressiva bättre än andra vid förlossningsdepression. En annan faktor att väga in är

tillräcklig dosering. Den dosering som behövs vid förlossningsdepression är vanligtvis större än hos samma person i vanliga fall.

2. Hur fungerar antidepressiva i hjärnan? Antidepressiva normaliserar signalsubstanserna i hjärnan, varav den mest kända är serotonin. Signalsubstanserna reglerar humöret, ångesten, sömnrytmen, den psykiska energin osv. Depressionssymtomen beror på förändringar i halten av signalsubstanserna och förhållandet mellan dem. Syftet med medicineringen är att justera dem.

3. Vilka biverkningar kan antidepressiva ge? Precis när medicineringen sätts in kan man uppleva yrsel och illamående som går över efter ett tag. Ofta tål patienterna dessa läkemedel bra. En del kan uppleva minskad sexlust.

4. Hur snabbt börjar läkemedlet att verka? Det tar cirka två veckor innan verkningsmekanismen ger effekt, men en del börjar känna sig bättre redan tidigare.

5. Om medicineringen inte hjälper? Om det först valda läkemedlet inte hjälper, ska man börja med att se över om doseringen är tillräcklig. Om inte heller det hjälper, byter man läkemedel eller provar en kombination av två olika läkemedel.

6. Kan man amma om man tar antidepressiva? Många mammor vill helst inte sluta amma. De moderna antidepressiva kan användas samtidigt som man ammar.

7. I ett diskussionsforum på nätet pratar man illa om det läkemedel som mamman använder och lovordar ett annat. Kan läkaren ordinera det lovordade läkemedlet till sin patient? Det är sant att vissa antidepressiva fungerar bättre än andra vid förlossningsdepression. Det läkemedel som anses bäst ska väljas som behandling.

8. Hur och när avslutas medicineringen med antidepressiva? Längden på medicineringen justeras individuellt. Enligt den internationella rekommendationen är minimilängden sex månader. Antidepressiva är inte beroendeframkallande eller vaneskapande så det finns ingen maximal gräns på kuren. Medicineringen trappas ner stegvis.

9. Är det vanligt att personer som använt antidepressiva insjuknar på nytt efter att ha slutat med medicinering? Även om förlossningsdepression är ett särskilt syndrom, finns det risk för återfall.

10. Påverkar antidepressiva personligheten eller känslolivet? Antidepressiva förändrar inte personligheten; syftet med medicineringen är att få personen att återfå sina psykiska krafter. Hos en liten del av serotoninåterupptagshämmare har en utjämning av såväl bra som dåliga toppar av känsloskalan rapporterats.

Psykoterapins ABC

Vad ska man veta om psykoterapi när man vill ta hjälp av den?

A Psykoterapi handlar om behandling av psykiska problem och olika kriser och traumatiska upplevelser i livet genom samtal. Målet är att minska det psykiska lidandet och stödja den andliga utvecklingen.

B Yrkesbeteckningen psykoterapeut får användas enbart av personer som har beviljats rätt till det av Valvira. Psykoterapeuters grundutbildning kan vara psykolog, psykiatriker, specialsjukskötare, socialarbetare eller teolog.

C Psykoterapi har bevisats ge effekt. Den underlättar tillfrisknandet, förbättrar handlingsförmågan och ger verktyg att klara av även senare svårigheter i livet.

D Det finns många olika inriktningar inom psykoterapi, till exempel psykoanalytisk eller psykodynamisk terapi, kognitiv, integrativ och lösningsorienterad terapi, traumapsykoterapi, familje- eller parpsykoterapi eller psykoterapi i tidig interaktion.

E När mamman tar hand om det lilla barnet dyker det lätt upp minnen från den egna tidiga barndomens upplevelser av vård, förlust eller trauman. Mamman som lider av förlossningsdepression kan ha nytta av framför allt psykodynamisk individualterapi eller psykoterapi i tidig interaktion. Vid psykoterapi i tidig interaktion spelar relationen mellan babyn och föräldrarna huvudroll. Vid behandlingen tas alltid hänsyn till hela familjen.

F Välj en terapeut som du trivs med! Innan man börjar med psykoterapin har man ofta 1–4 besök för bedömning där man kartlägger kundens livssituation och problem samt bedömer behandlingsformens lämplighet. Det är inte värt att påbörja terapiarbetet om samarbetet inte fungerar.

G Med tanke på psykoterapin är det viktigt att kunden kan granska sina tankar och sitt agerande, prata om dem och är motiverad. Kunden ska uppleva sig behöva hjälp för sina psykiska problem.

H Längden på psykoterapin varierar från några besök till 2–3 år. Individualterapi ges oftast regelbundet 1–3 gånger per vecka, 45 minuter åt gången.

I Det finns inte några bindande regler för psykoterapiavgifter utan enbart riktgivande rekommendationer.

J Det är bra att teckna ett skriftligt avtal om psykoterapin. I avtalet ska man komma överens om bland annat besöksfrekvensen, längden, kostnaderna och betalningsmetoderna, avbokningspraxisen, semestertiderna, avslutandet av psykoterapiprocessen samt datasekretessfrågorna. Psykoterapeuter arbetar under absolut tystnadsplikt.

Som expert i artikeln PsL, specialpsykolog i psykoterapi, psykoterapeut i integrativ psykoterapi (YET) och tidig interaktion (VET) Mirja Sarkkinen.