Graviditetsdepression

Depression under graviditeten drabbar 10–20 % av blivande mödrar. Det är viktigt att prata med en vårdpersonal om symtomen så tidigt som möjligt. Med rätt stöd är full återhämtning möjlig. Äimä rf erbjuder kamratstöd för blivande mödrar. Kamratstödet ersätter dock inte professionell hjälp från hälso- och sjukvården.

Orsaker till graviditetsdepression

Graviditetsdepression kan vara kopplad till den förändrade hormonaktiviteten hos den gravida kvinnan. Hormonaktiviteten förändras hos alla gravida kvinnor. Alla insjuknar dock inte. I bakgrunden kan finnas motstridiga tankar om att bli mamma, svårigheter att kombinera karriären med moderskapet eller andra olösta svårigheter i livet. En påverkande faktor kan också vara rädsla för den kommande förlossningen.

Cirka 10–20 % av gravida lider av graviditetsdepression. Procentsiffran varierar mycket i olika undersökningar. I praktiken har man konstaterat att siffran kan vara större än de lägsta procenttalen som presenterats i undersökningarna.

Bakom fenomenet ligger ofta tidigare depressioner, men inte alltid. Bland riskfaktorerna finns bland annat mammans unga ålder, ensam vårdnad, oplanerad graviditet, missbruksproblem samt saknad av socialt skyddsnät. Risken kan ökas även av trauman och relationsproblem.

En graviditetsdepression kan efterföljas av en förlossningsdepression. Särskilt om depressionen under graviditeten förblev obehandlad eller om stödet inte var tillräckligt.

Symtom på graviditetsdepression

Symtom på graviditetsdepression kan vara bland annat:

  • Trötthet
  • Sömnstörningar: Den gravida kvinnan kan inte sova, vaknar tidigt på småtimmarna eller sover hela tiden.
  • Förlorad livsglädje
  • Osäkerhet om det kommande moderskapet
  • Mindervärdeskänslor
  • Nedstämdhet eller tydligt sänkt humör
  • Rädslor om förlossningen och babyskötseln
  • Förändrad aptit
  • Problem på det sexuella planet
  • Hopplöshet

Behandling av graviditetsdepression

Sök hjälp i tid!

Graviditetsdepression behandlas i huvudsak med mjuka metoder, dvs. genom samtalsstöd. Det kan ges till exempel av en psykolog, sjukskötare inom psykiatri eller psykoterapeut. Om situationen för mamman (och därmed även för babyn i mammans mage) är dålig kan man även ta hjälp av mediciner. Det ska vara en psykiatriker som ordinerar medicinen, och medicineringen ska noga övervägas.

Det är bäst att söka hjälp till graviditetsdepression på en gång. Som värst kan mamman som insjuknat i depression skada sig själv och sin baby. Du visar dig inte svag utan stark om du söker hjälp.

Fråga om hjälp

  • Av hälsovårdaren vid din rådgivningsbyrå för mödravård. Det första stället när du behöver hjälp är alltid din egen rådgivningsbyrå. De är skyldiga att hjälpa dig och ta reda på var du kan få ytterligare professionell hjälp.
  • Av psykologer och sjukvårdare inom psykiatrin. Av privata serviceleverantörer, psykologer vid hälsovårdscentralen eller särskilda depressionsvårdare.
  • Privata psykoterapeuter kan vara avgiftsbelagda men duktiga professionella. Du kan också ta reda på om psykoterapeuten är berättigad att ge terapi som ersätts av FPA så du får bidrag till besöken. Be en psykiatriker om en remiss till psykoterapeut.
  • Det finns bra psykiatriker såväl i offentlig som i privat regi.
  • Av rådgivningsbyrån för uppfostrings- och familjefrågor.
  • Av socialförvaltningens eller rådgivningsbyråns familjearbete.
  • Av en terapeut i tidig interaktion i den egna regionen. För detta går det numera också att få stöd från FPA.
  • I Äimä ry finns flera kamratstödsmammor och medlemsmammor som har upplevt graviditetsdepression. Mer information om våra stödformer finns här.

(Källa: psykolog, parpsykoterapeut på specialnivå Suvi Laru från Befolkningsförbundet

Stöd vid behandling

Det är viktigt att söka professionell hjälp från hälso- och sjukvården vid depression under graviditeten. Äimä rf erbjuder kamratstöd som ett komplement till professionell vård.

Förbundet för mödra- och skyddshem erbjuder också stöd under graviditeten. Via dem kan du till exempel få en frivillig doula som stöd vid förlossningen, vilket kan hjälpa till att minska oro kring födseln. Mer information om förbundets och dess medlemsföreningars tjänster hittar du på deras webbplats (på finska).

Mielenterveystalo finns ett egenvårdsprogram för psykiskt välmående under graviditeten och spädbarnstiden. Programmet går igenom psykiskt välmående under väntetiden och spädbarnstiden. Det ger information om vanliga bekymmer och hjälper en att lära sig sätt att stötta sitt eget välmående och ork. Här hittar du programmet.

Behöver du support?

Behöver du kamratssupport, en chattkompis eller vill prata om dina problem? Se våra olika stödformer här:

Stöd tillgängligt